6 påståenden om digitalisering i förskolan – och vad forskarna säger om dem

Bild: © Juanmonino / iStock
 
[Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Bokus]
 
Just nu läser jag boken Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Jag har tänkt skriva om den här på bloggen. Redan i de inledande kapitlen tycker jag att intressanta frågor lyfts, som när redaktören och artikelförfattaren Susanne Kjällander listar vanliga påståenden om digitaliseringen och bemöter dem med vetenskapliga argument. Otålig som jag är tjuvstartar jag skriverierna om Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund genom att sammanfatta hennes argument för och emot sex av påståendena. Du kan ta del av hela Kjällanders argumentation i det mycket läsvärda första kapitlet Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan.
 
1. Barndom och teknologi bör hållas isär
 
Det finns de som menar att barndomen ska vara en tid när barnen får leka ostört och fritt – helt utan tekniska apparater. Digitala verktyg, som lärplattor, anses påverka barnens psykiska och fysiska utveckling negativt. Kjällander hämtar stöd i vetenskaplig forskning som snarare menar att varje förskola och familj har egna beteendemönster vad gäller användande av digitala verktyg. När verktygen används som faktiska pedagogiska verktyg är det mycket som tyder på att till och med förskolebarnen gör en massa överlappande aktiviteter, som i en positiv bemärkelse stimulerar och utmanar såväl psykiskt som fysiskt.
 
2. Barnen kan den digitala biten nästan från födseln
 
Digitala ”infödingar” kallas den nya generations förskolebarn, menar Kjällander i kapitlet Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. Det är sant att många ettåringar är väldigt vana vid att klicka sig fram på plattorna eller mobilerna, men det behöver inte betyda att de har lärt sig att använda verktygen till fulländning. Digital kompetens innebär även att man ska kunna fatta kritiska beslut på exempelvis nätet, och det är inget man föds in i att göra. Tvärtom är det något man lär sig, och detta tack vare våra kunniga och engagerade pedagoger.
 
3. Teknologin gör barnen mindre sociala
 
Beroende på hur man använder teknologin i familjen och skolan kan den bidra till att barnen avskärmar sig socialt – eller det motsatta. Forskningen drar åt båda hållen, och i kapitlet Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan nyanserar Kjällander påståendet. När förskolebarn sitter med lärplattan gör de sällan det ensamma, skriver hon med ett avstamp i vetenskapen. Det brukar sitta en vuxen – kanske till och med andra barn – bredvid och under tiden pågår interaktioner av olika slag. Kjällander uppmuntrar till klok användning av digitala verktyg och trycker på att verktygen kan användas för att öka den sociala interaktionen barn emellan. Ett exempel på detta är användandet av QR-koder i förskolan. Man kan alltså använda verktygen som ett sätt att interagera med omvärlden, både med människorna och tingen i den.
 

4. Barnens liv kretsar helt och hållet kring det digitala

Det är sant att många barn spelar mycket och att de tillbringar en hel del tid framför olika skärmar. Om de inte spelar tittar de kanske på tv. Även om förskolan kan erbjuda viss speltid är det inte mer tid för spel som är själva grejen med digitalisering i förskolan. Digitaliseringen ska bidra till ökad kunskap om sig själv och omvärlden – hjälpa barnen att både nu och i framtiden kunna använda digitala verktyg för ökad delaktighet i samhället. Pedagogerna använder styrd skärmtid i syftet att ge barnen nya lärdomar.

5. Lek med digitala verktyg gör att barnen lär sig mer

Lek med digitala verktyg och barns lärande har nästan blivit synonyma. Bara för att barnen leker behöver det inte innebära att de automatiskt lär sig något nytt. Hur mycket man lär sig när man leker beror ju på vilket innehåll man fyller leken med. Så fungerar också lärandet genom de digitala verktygen. Digitaliseringen i förskolan är därför väldigt beroende av pedagogernas fantastiska engagemang och vägledning.

6. Alla interaktiva verktyg är pedagogiska verktyg

I kapitlet Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan tar Kjällander uoo en annan viktig aspekt av de digitala verktygen i förskolan. Runtom i samhället tycks man ta förgivet att alla interaktiva verktyg är pedagogiska verktyg. Så är dock inte fallet i realiteten. Pedagogerna har en avgörande roll för hur pedagogiskt ett verktyg är eller inte är.

Nyanserande input i Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund

Det läggs alltmer tonvikt på digital kompetens i förskolan. Genom att följa debatten har jag förstått att alla inte är jättenöjda med kraven på ökad digitalisering. Vare sig man är för eller emot digitaliseringen i förskolorna ger boken Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund nyanserad input. Det är en bok som på ett tydligt sätt – och faktiskt med många exempel på hur användande av digitala verktyg kan ske i praktiken – motiverar hur och varför digitaliseringen rentav kan medföra mycket gott för våra små.