”Småbarn vill hjälpa till – så varför inte låta dem göra det?”

Bild: © aywan88 / iStock
 
”Småbarn vill hjälpa till – så varför inte låta dem göra det?” Denna fråga ställer sig psykologiforskaren Peter Gray i en artikel på Psychology Today. Jag kommer berätta mera om hans resonemang och den forskning det är sprunget ur här.
 
Vi vuxna tenderar att tro att barn måste tvingas eller mutas för att hjälpa till i hemmet. Vi gör ofta antagandet att vi ålägger barnen jobb snarare än att vi låter dem känna sig delaktiga i det vi gör. Det är inget nytt men kan ändå vara en nyhet – barnen vill hjälpa till och känna delaktighet. De behöver varken tvingas eller mutas. Om vi redan från de tidiga åren tar tillvara på denna inneboende hjälpsamhet kan vi uppmuntra barnen att vara hjälpsamma även när de blir äldre.
 
Forskning om barns hjälpsamhet
 
Psykologiforskaren Peter Gray menar att det ända sedan 1980-talet finns tydliga belägg för barns inneboende vilja att hjälpa till. 1982 levererade forskaren Harriet Rheingold en studie i vilken hon observerade interaktionen mellan småbarn och deras föräldrar, och då i samband med att föräldrarna uträttade hushållssysslor.
 
Föräldrarna som deltog i studien uppmanades att uträtta sysslorna – såsom damning, dammsugning, diskning, tvättning och vikande av tvätt – i ett långsamt tempo och att låta barnen hjälpa till om barnen själva ville det. Föräldrarna skulle på intet sätt be om hjälp eller instruera barnen i utförandet av sysslorna.
 
Samtliga av de totalt 80 barnen som deltog i studien valde faktiskt att hjälpa föräldrarna med sysslorna. De flesta av dem hjälpte till med över hälften av sysslorna och somliga påbörjade nästa syssla före föräldrarna gjorde det. Rheingold observerade att barnen överlag gjorde sysslorna med stor energi, entusiasm och glädje.
 
Liknande studier och observationer har gjorts efter 1980-talet, och de ger samma indikationer på barns hjälpsamhet som Rheingolds studie. Relativt nyligen har forskare gjort sociala experiment där en vuxen har låtsats tappa ett föremål på golvet och att sedan inte få upp det. Samtidigt har barnet lekt med leksaker längre bort i rummet.
 
Genom att exempelvis sucka djupt har den vuxna lyckats göra barnet uppmärksamt på situationen, och utan att den vuxna har bett om hjälp har barnet själv tagit initiativet till att gå bort till, plocka upp och ge den vuxna föremålet. Till och med barn som är så unga som 14 månader har följt detta hjälpsamma beteendemönster.
 
Barnens hjälpsamhet är omutbar
 
Gray vill lyfta ett varningens finger. Samma forskning visar att barnens hjälpsamhet är omutbar. Snarare än att uppmuntra barnen till att hjälpa till kan mutor, försök till övertalningar och belöningar göra dem högst ovilliga att dra sitt strå till stacken. Uppmuntra i stället genom att skapa delaktighet och att låta barnen få vara med när de är nyfikna. Om ett barn är ohjälpsamt beror det ofta på att vi vuxna inte har varit öppna för att ta emot hjälpen från början.
 
Källa: Psychology Today

6 lektionstips för temat vinterfåglar

Bild: © Losicar / iStock
 
Ska du och klassen studera Sveriges vackra vinterfåglar? I så fall har jag sex lektionstips och förslag på var du kan hämta gratis lektionsmaterial.
 
1. Fågelskådarbok på Unga fakta. Ladda ner det lilla häftet med de vanligaste fåglarna vid fågelborden i Sverige. Häftet innehåller bland annat bilderna av och namnen på arton olika svenska fåglar. Det är en bra början att lära sig känna igen vinterfåglarna. I inlägget 8 svenska vinterfåglar barnen kan studera på nära håll har jag också samlat vanliga fåglar i vintertid.
 
2. Fågelmatare. Gör en egen fågelmatare och fågelmat, mata fåglarna och studera dem på nära håll.
 
3. Skrutts fågelbok på UR. Skrutts fågelbok är ett tv-program om svenska fåglar och finns på UR Skola. ”Små fåglar” – avsnitt 1 – handlar bland annat om de vanliga stannfåglarna blåmes, domherre och talgoxe.
 
4. Målarbilder med fåglar. På målarbildssajten Supercoloring finns mängder av gratis målarbilder med fåglar  du kan använda som lektionsmaterial. Låt eleverna välja och färglägga en egen vinterfågel!
 
5. Vinterfåglar inpå knuten. Det årliga projektet Vinterfåglar inpå knuten engagerar gamla och unga fågelskådare över hela Sverige. Skolor, skolklasser och fritidsavdelningar kan gå med i projektet, som drivs av BirdLife Sverige och som syftar till att hålla räkningen på vinterfåglarna. Vinterfåglar inpå knuten äger rum i januari. Om du och eleverna vill delta i fågelräkningen kan ni anmäla er här.
 
6. Vinterfågelbingo på Natursidan. Natursidan har jättemycket bra material du kan använda till dina lektioner om vinterfåglar. De har bland annat ett Vinterfågelbingo, som passar alldeles utmärkt att använda som ett komplement till fågelskådningen vid fågelmatarna.

8 svenska vinterfåglar barnen kan studera på nära håll

Bild: © rotofrank / iStock
 
Jag har tidigare tipsat om 12 fågelmatare barnen kan göra själva. Nu tänker jag berätta om åtta av de vinterfåglar du och barnen kan hoppas se och studera vid fågelmatarna och fågelborden i trädgården, på gården eller ute i naturen. Vilka är dessa vinterfåglar (givetvis finns det många, många fler)?
 
1. Domherre
 
Bild: © Nekan / iStock
 
Domherren är en favoritfågel i Sverige. Den bär det passande latinska namnet Pyrrhula pyrrhula, som betyder eldröd. Hanens dräkt är just knallröd medan honans har en dovare rödbrun färg. Denna vinterfågel lever främst i de svenska tall- och blandskogarna men besöker såklart även våra trädgårdar, i vilka den kan röra om ordentligt.
 
2. Koltrast
 
Bild: © tirc83 / iStock
 
Koltrasten kan ha den vackraste fågelsången. Sången klingar melodiskt och förgyller vistelsen i trädgården eller promenaden i skogen. På latin heter fågeln Turdus merula, men jag tycker att det svenska namnet beskriver den mycket bra. Hankoltrasten är nämligen svart som kol. Det är bara näbben och ögonkanterna som lyser i orange. Honan har en något brunare fjäderdräkt.
 
3. Talgoxe
 
Bild: © schnuddel / iStock
 
Talgoxens fjäderdräkt är gul, svart och vit – med skimrande olivgröna inslag. Den är en vanlig vinterfågel i Sverige och lever i allt från lövskogar till trädgårdar. Häftigt nog kan du och barnen få småfågeln så pass tam att den kan äta maten ur era händer. Ni kan till och med lära den kluriga tricks, sägs det. Det latinska namnet på talgoxe är Parus major.
 
4. Gråsparv
 
Bild: © schnuddel / iStock
 
Gråsparven är en av de vanligast sedda fåglarna i Sverige. Den lever nästan överallt; i skogar, städer, i trädgården. Under tegelpannor, i ventiler eller i buskar. Fågeln bär det latinska namnet Passer domesticus, hustam sparv. Med tanke på att den lilla fågeln bor där vi människor bor kan den säkert betraktas som ganska tam. Når gråsparven sjunger sjunger den i kör. Hanens fjäderdräkt är mera åt det gråbruna hållet medan honans är brun.
 
5. Nötväcka
 
Bild: © schnuddel / iStock
 
Nötväckan har en unik förmåga. Den kan klättra nedför en trädstam med huvudet före. Fågeln har fått det latinska namnet Sitta europaea – europeisk hackspett – och häckar faktiskt i gamla hackspettbon och upphängda fågelholkar. Nötväckan lever framför allt i södra och mellersta Sverige, och då i såväl skogar som trädgårdar. Vad man vet lämnar fågeln aldrig sitt revir, så den är en utpräglad stannfågel. Den har färgerna blågrå och rödbrun, med en svart banditmask över ögonen.
 
6. Sidensvans
 
Bild: © mauribo / iStock
 
Sidensvansen – Bombycilla garrulus – har en tofs på huvudet, brungrå fjäderdräkt och gul, röd samt svart teckning på vingarna. Denna fågel lever i Norrland, helst uppe i en gran eller tall där den också bygger sina bon. Kanske inte så oväntat har fågeln fått sitt namn efter dess mjuka, lena fjäderdräkt.
 
7. Rödhake
 
Bild: © Andrew_Howe / iStock
 
Rödhakens sång ljuder ren och klar. Sången är ett för fågeln effektivt sätt att markera ett revir. Du ser sällan fler än en rödhake på ett och samma ställe, då den håller reviret även genom vintern. Namnet rödhake eller Erithacus rubecula kommer från fågelns rödaktiga fjädrar. Bröstet är ljust orangeröd medan resten av den runda kroppen är gråbrun. Fågeln bor runtom i Sverige, även i närheten av oss människor, men just under vintern syns den oftast i de södra delarna av landet.
 
8. Blåmes
 
Bild: © schnuddel / iStock
 
Blåmesens fjädrar lyser i knalligt blått och gult. Vinterfågeln benämns Parus caeruleus på latin och även i detta fall syftar namnet på just fjädrarnas färg. Både honan och hanen bär färgerna, men hanens fjäderdräkt är lite färgstarkare. Blåmesen bor gärna i en fågelholk, i en skog, trädgård eller park. Vintertid besöker den fågelmatarna och fågelborden i hopp om att få hacka på talg och äta fröer.
 
Källa: Fageln.se
Visa fler inlägg