Mindfulness på schemat i skolan

Bild: © vgajic / iStock
 
Mindfulness i skolan? Ja, tack!
 
För några år sedan trendade mindfulness. Jag skrev en hel del artiklar om temat och hittade då det som skulle bli en av mina favoritsajter om forskning inom psykologi och beteendevetenskap: Greater Good Magazine. Ett av världens bästa universitet för beteendevetenskap ligger bakom Greater Good Science Center och e-tidningen, nämligen University of California, Berkeley. Institutionen Greater Good Science Center har forskat mycket om mindfulness och skriver om hur detta kan implementeras i skolundervisningen. Så i det här inlägget kommer jag sammanfatta deras bästa tips för att få mindfulness på schemat i skolan. Men inte utan att inleda med en introduktion till vad som menas med mindfulness för barn.
 
Vad innebär mindfulness för barn?
 
Mindfulness kan beskrivas som ett redskap både barn och vuxna kan använda för ökad medveten närvaro. När verktyget används på rätt sätt blir man, enligt Greater Good Magazine, mer uppmärksam på vad som händer i kroppen och sinnet. Man blir också mindre benägen att kategorisera saker som bra eller dåliga det första man gör samt bättre på att lugna själen och hjärtat, även om kroppen faktiskt är i rörelse. Mindfulness är inte ett sätt att disciplinera barnen. Det är ett sätt att uppmuntra dem till att lära känna sig själva, sina gränser och att bli mer accepterande mot sig själva och andra. Jag tror inte att jag känner en enda vuxen som inte skulle behöva träna på det här med acceptans – så varför inte börja i tidig ålder?
 
Varför är mindfulness bra för barn?
 
Jag är utbildad beteendevetare och kan själv vara ganska skeptisk mot nya hälsotrender. Jag slutade vara skeptisk mot mindfulness när jag började researcha ämnet. Med detta skrivet så kan jag helt och fullt förstå om du också känner dig skeptisk mot mindfulness och därmed ifrågasätter vilken nytta det skulle göra för skolbarnen. Samtidigt vet jag att du som jag dagligen upplever vilken stress och press barnen utsätts för. Mindfulness kan vara just det som kan hjälpa barnen att ta kontroll över stressen, nu och i framtiden. Så till frågan – varför är mindfulness bra för barn?
 
Mindfulness kan...
 
  • Minska stressen
  • Ge mer ro i kroppen och sinnet
  • Göra barnen mindre splittrade
  • Ge ökat fokus
  • Ge bättre självförtroende och självkänsla
  • Skapa bättre relationer
 
Hela förskolan, skolklassen och fritidshemmet kan stärkas av mindfulness. Det är lättare att vara snälla och omsorgsfulla mot varandra när man själv känner välbefinnande.
 
Vilka mindfulnessövningar finns?
 
Eftersom vi ännu inte vet så mycket om mindfulness kan vi bäva lite inför det nya – i vilken ände ska man börja? När något känns nytt och verkar krångligt undviker man det gärna. Något som jag tycker är så himla positivt med mindfulness är att det egentligen inte krävs så mycket för att komma igång. Vissa mindfulnessövningar har vi gjort i evigheter, men utan att veta om det.
 
Bra mindfulnessövningar för barn kan vara att…

  • Färglägga pilliga målarbilder
  • Göra en yogasaga
  • Göra en massagesaga
  • Gå till skogen
  • Slajma
  • Dega
  • Pärla pärlplattor
  • Göra andningsövningar
  • Blåsa såpbubblor
 
Inte så svårt att komma igång med, eller hur?
 
Hur inför man mindfulness på skolschemat?
 
Forskarna som är knutna till Greater Good Science Center och Greater Good Magazine ger handfasta tips på hur mindfulness enkelt kan införas på skolschemat – läs här!
 
Bestäm en tid för mindfulness. Ju mer mindfulness desto bättre. Men vare sig du och barnen gör mindfulnessövningar en gång om dagen eller en gång i veckan är det ett stort plus om ni gör det på en bestämd tid. Kanske före eller efter lunch? Det är lättare att hamna i rätt stämning om man vet att nu är det mindfulness som gäller.
 
Bestäm ett rum för mindfulness. Det är också viktigt att bokstavligen skapa ett rum för mindfulness. Röj upp på bänkarna, sätt er i en ring på mattan eller fixa er egen mysiga mindfulnessplats.
 
Markera mindfulnesstunden. Skaffa en ringklocka och ring in för mindfulness. På så sätt blir det lättare att fokusera på stunden.
 
Engagera barnen. Låt veckans klassvärd eller barnet näst på listan ringa in till mindfulnesstunden. Hitta olika sätt att göra barnen delaktiga i rutinerna.
 
Berätta om dina egna erfarenheter. Vad har du lärt dig genom mindfulnessövningarna? Dela med dig till barnen.
 
Låt barnen berätta om sina erfarenheter. Upplever barnen något särskilt under mindfulnesstunden eller har de varit med om en situation där de faktiskt har kunnat använda sig av mindfulness? Låt dem berätta och inspirera varandra!
 

Det är viktigt att lära flickor mod redan från tidig ålder

Bild: © Petr Bonek / Adobe Stock
 
Caroline Paul är brandman, författare och van vid att bli bemött med skepsis för att hon är en kvinna med ett stort mod och en stark äventyrlusta. Vare sig hon har gjort en lysande räddning på jobbet eller visat prov på kraft i andra sammanhang har hon ofta sett förvånade miner. Kan en kvinna verkligen klara det där?
 
I Pauls TED-talk med snart 2 000 000 visningar uppmärksammar hon oss på ett stort problem i samhället. Redan som barn får flickor lära sig att de ska vara fega medan de jämnåriga pojkarna uppmuntras till att kasta sig in i leken utan rädsla.
 
– Det finns en studie som, ironiskt nog, innefattar en brandstång på en lekplats. Forskarna såg att små flickor väldigt ofta varnades för riskerna med brandstången av både mammor och pappor. Och om flickorna ändå ville leka på brandstången var det väldigt troligt att en förälder hjälpte till. Men pojkarna? De uppmuntrades att leka på brandstången även om de själva var oroliga, och föräldrarna kom ofta med råd om hur de skulle använda den på egen hand, berättar Paul i anförandet på TED.com.
 
Bild: © Caroline Paul / TED.com
 
Paul känner en djup oro för vad föräldrarnas agerande mot barnen kan leda till i längden:
 
– Vad sänder detta för budskap till pojkar och flickor? Jo, att flickor är sköra och behöver mer hjälp, medan pojkar kan och bör hantera svåra uppgifter på egen hand. Det lär oss att flickor ska vara rädda och att pojkar ska vara modiga.
 
Det krävs mod att kunna stiga ur sin bekvämlighetszon. Om man inte tillåter barn att vara modiga och göra fel när de är barn, kan de bli så rädda för att göra fel när de blir äldre att de hindrar sig själva från att göra det de vill göra, från att försöka. Det är inget fel i att vara rädd, säger Paul, bara tråkigt om man blir rädd innan man har försökt och därför väljer att inte göra det.
 
Med tanke på att forskning också visar att flickor i regel är fysiskt starkare än jämnåriga pojkar blir det väldigt motsägelsefullt att det just är flickorna som ska skyddas och förhindras, menar Paul.
 
Är situationen helt hopplös? Inte om vi ska tro Paul.
 
– Mod är något man kan lära sig och som med allt annat behöver vi bara öva oss på det. Först och främst måste vi ta ett djupt andetag och uppmuntra våra flickor att åka skateboard, klättra i träd och klänga på den där brandstången på lekplatsen. Så gjorde min mamma. Hon visste det inte då, men forskarna har ett ord för det här. De kallar det riskfyllt lekande och undersökningar visar att det är viktigt för barn, alla barn, eftersom det lär dem att bedöma faran, att skjuta upp belöningar, uthållighet och självförtroende. Med andra ord, när barn är ute och gör modiga saker lär de sig värdefulla saker om livet.
 
– När din dotter till exempel sitter på cykeln högst upp i en brant backe och säger att hon är för rädd för att cykla utför den, lär henne hitta sitt mod. I slutänden kanske backen faktiskt är för brant men hon når den slutsatsen genom mod istället för rädsla. För det här handlar inte om den branta backen. Det handlar om livet som ligger framför henne och om att ge henne verktygen för att hantera och bedöma alla faror som vi inte kan skydda henne från, alla utmaningar som vi inte kan vägleda henne genom, allt som våra flickor här och i andra delar av världen kommer att möta i framtiden.
 
 
Källa: To raise brave girls, encourage adventure (TED.com)
 

9 fantastiska skäl till att läsa med ditt barn varje dag

Bild: © monkeybusinessimages / iStock
 
Att läsa med ditt barn varje dag…
 
1. Ger barnet redskap till att klara skolan. Ju tidigare och oftare du läser med ditt barn, desto bättre förutsättningar får hen att klara skolan. Läsningen hemma ger barnet redskap till att själv börja läsa. Det hela börjar trots allt med förståelse – en känsla – för hur man läser en bok eller text.
 
2. Berikar barnets språk. Det är visserligen väldigt lärorikt för barnet att prata med dig och andra – men till en viss gräns. Vi har alla begränsade vokabulär och orden vi använder när vi pratar upprepas i vårt dagliga tal. Genom att läsa för ditt barn utmanar och berikar du hens språk och ordförråd med nya ord och uttryck.
 
3. Tränar barnets hjärna. Specifika områden i hjärnan aktiveras och tränas när du och barnet läser tillsammans. Det här kan forskare mäta. De har också kunnat mäta att ert gemensamma läsande redan från spädbarnsåren snart utvecklas till ganska så avancerade språkfärdigheter.
 
4. Förbättrar barnets koncentration. Du har säkert många gånger undrat om barnet verkligen kan tillgodose sig läsandet när hen bläddrar förbi det ni läser om i boken, vill byta bok eller på andra sätt avbryter läsningen. Svaret är ja. Barnets koncentrationsförmåga förbättras successivt och med tiden orkar hen lyssna längre och längre stunder i sträck. Ge inte upp bara för att koncentrationen inte är på topp från början. Läs ett lite längre textstycke varje dag eller vecka för att smidigt arbeta upp koncentrationen.
 
5. Stimulerar barnets nyfikenhet. Få saker ger så mycket kunskap som att läsa böcker. Men att läsa en bok om ett ämne kan vara bara början på ett ivrigt kunskapssökande om ett speciellt ämne. Barn älskar att lära sig nya saker – uppmuntra dem till ytterligare förkovring genom att läsa tillsammans! Vem vet vart nyfikenheten för dem?
 
6. Ger barnet kunskap om många områden. Det man lär sig hemma spelar minst lika stor roll som det man lär sig i skolan. Så lässtunderna ni har tillsammans kan vara det som lägger en fin grund för barnets allmänbildning. Mycket av själva lärandeprocessen sker också när ni inte läser och då passar på att tillsammans prata om det ni läst och upplevt i böckernas värld.
 
7. Utvecklar barnets fantasi och kreativitet. Å, den spänning vardagen tillförs av en gnutta fantasi! Det är så himla häftigt att följa barnets fantasiutveckling; det där första ögonblicket när hen börjar väva en egen berättelse utifrån något ni läst och hur fantasin sedan växer, växer och växer. Fantasifullhet och kreativitet är viktiga förmågor i många sammanhang, då de ger barnet bättre verktyg för problemlösning.
 
8. Utvecklar barnets empatiska förmåga. Böcker öppnar dörrarna till nya världar och människomöten. Om vi inte hade läst om världarna eller människorna hade vi troligen aldrig vetat något om dem eller fått en chans att uppleva saker utifrån deras perspektiv. Att få ta del av andras känslor och tankar är nödvändigt för att empatin ska kunna utvecklas. Bli mer förstående och medkännande inför er omgivning medan ni läser böcker tillsammans!
 
9. Stärker det band du och barnet har. När du och ditt barn läser ger ni varandra tid och omsorg. I en annars ganska så hektisk vardag blir det lätt så att man glömmer bort att umgås, att bara vara, skratta och mysa tillsammans. Kanske glömmer man även bort att prata med varandra. Förutom att ge en stunds avkoppling och nöje kan lässtunden vara det bästa tillfället att prata om dagen som varit. Som vuxen kan du då visa att du verkligen finns där för ditt barn och är redo att lyssna på vad hen än vill berätta.
 
Vilka andra fantastiska saker tycker du att läsningen ger dig och ditt barn?
 
Källor: Billingualkidspot.com; Earlymoments.com; Sciencedaily.com
 
Visa fler inlägg